PI Tchaikovsky Overture "1812": historia, video, innehåll, intressanta fakta

PI Tchaikovsky Overture "1812"

Namnet på den enastående ryska kompositören Pyotr Ilyich Tchaikovsky är välkänd, inte bara i vårt eget land, men också långt bortom dess gränser. Verken av den stora maestroen kommer säkert att gå in i repertoaren av alla symfoniorkestrar, och opera och balletter sätts regelbundet på stadierna av de bästa musikaliska teatrarna. Men bland de rika kreativa Peter Ilyich finns det ett arbete som i världsrankingen av de mest populära orkesterverken med självförtroende tar första hand. Vi talar om den fantastiska skapelsen av kompositörens högtidliga övergång "1812". Detta är inte riktigt den vanliga kompositionen av Tchaikovsky, eftersom den enligt den ursprungliga idén av kompositören bör utföras av en stor symfoniorkester med en ökad grupp av slaginstrument, klockor och till och med verkliga kanoner.

Skapelsens historia

Under det sista kvartalet av XIX-talet, när musikkonsten var på scenen för dynamisk utveckling, blev det i Ryssland, analogt med väst, modernt att beställa kompositörer att hålla högtidliga bitar för olika helgdagar och årsdagar.

I maj 1880 fick Pyotr Ilyich, som bestämde sig för att ta lite tid från att komponera arbetet och tillfälligt bosatte sig i Kamenka, hans syster Alexandra Ilyinichna Davydova, fått ett brev från Pyotr Ivanovich Yurgenson. I sitt meddelande meddelade ägaren till ett musikförlag företagets kompositör att Nikolai Grigorievich Rubinstein, som utnämndes som chef för musikavdelningen för den ryskutställningen i nästa 1881, uttryckte en önskan att beställa Pyotr Ilyich ett semesterarbete. Två alternativ erbjöds: den första är en övertagning, vars första uppträdande bör ske antingen vid öppning av utställningen eller vid ett firande för att markera 25-årsdagen av uppstigningen till Alexander II tron. Det andra alternativet är en cantata för upplysningsdagen, byggd i Moskva av katedralen Kristus Frälsaren.

I ett svarbrev till utgivaren Tchaikovsky uppenbarligen medgav att han inte alls tyckte om förslaget. För det första tyckte maestro inte om att komponera musik för ordern, och för det andra behandlade han kejsaren som härrörde vid den tiden med stor antipati och arkitekturen i det nybyggda tempel av kompositören inspirerade inte. Endast den personliga skriftliga överklagan från Rubinstein själv, vars begäran till Pyotr Ilyich inte hade tillräckligt med ande, hjälpte till att lösa denna situation.

Peter Ilyich fokuserade noga på ett tema för sitt arbete och fokuserade på det kommande betydande datumet: 70-årsdagen för Rysslands seger i kriget med Napoleon. Dessutom spelades en viktig roll i valet av ämnet av att katedralen Kristus Frälsaren också byggdes till minne av hjältarna till händelserna 1812.

Arbetet med kompositörens arbete var ganska snabbt. Kanske inspirerades han av att deltagarna i kriget med Napoleon: adelarna Davydov och Rayevsky, som var nära anknutna till varandra, var invånare i Kamenka-fastigheten där Tchaikovsky arbetade med sin komposition. Under tiden kan det bero på att det tog väldigt lite tid för Peter Ilyich att skriva överkanten, han var överväldigad av stark tvivel om den konstnärliga förtjänsterna i hans sista skapelse. I meddelandena till hans vänner klagade han på att musiken är väldigt högljudd och högljudd.

Arbetet slutfördes den 7 november 1880, vilket framgår av inlägget av kompositören i slutet av poängen. Övertaget publicerades endast i tryck 1882, och den 8 augusti samma år blev det premiär som en del av den rysk industriella konstutställningen. Konserten ägde rum på torget framför katedralen Kristus Frälsaren, som vid den tiden ännu inte hade slutförts. Lyssnarna, som var tiotusentals vanliga muskoviter, drabbades av orkesterns förstorade sammansättning, kanonerna som stod på sidorna och till rytmen av musiken som utför triumfspår, liksom en stor triumferande bell chime. Framgången överträffade alla förväntningar och på mindre än ett år, den 26 maj 1883, utfördes overtydningen på samma ställe samtidigt som templet tändes.

Intressanta fakta

• Överture "1812" uppskattades av regeringen i det ryska riket. För detta arbete PI Tchaikovsky tilldelades St. Vladimirs order, jag examen.
• Pyotr Ilyich Tchaikovsky var så inspirerad av den patriotiska stämningen, som han var tvungen att reflektera i det här arbetet, när han skrev överkroppen, att han introducerade delen för riktiga kanoner i poängen. Av den anledningen, i orkestrationen som ursprungligen skrevs av kompositören, utförs övertalningen väldigt sällan, och artilleripulver ersätts av ljudet av en bastrumma eller ett speciellt kanoninstrument som imiterar ljuden av en avfyrade kanon.
• Först behandlade Tchaikovsky sitt nyskapade arbete - övertalningen "1812" var mycket fientlig och han skrev om detta i sina meddelanden till sina vänner många gånger. Men efter den triumfiska premiären, som genomfördes av Hippolyte Karlovich Altani, började kompositörens åsikt om hans hjärnbarn förändras gradvis. Snart blev övergångens framgång utförd i Smolensk, Kharkov, Tiflis, Pavlovsk, Odessa och sedan hördes det av invånare i europeiska städer som Prag, Berlin, Bryssel. Peter Ilyich började inkludera det här arbetet i programmet för sina författares konserter, och började snart utföra det för en encore.

• I Sovjetunionen förbjöds den högtidliga övertygelsen av Pyotr Ilyich Tchaikovsky under en tid. Anledningen till detta var Tsarist Rysslands salm, "Gud rädda tsaren." Bara under åren för det stora patriotiska kriget för att upprätthålla det sovjetiska folks patriotiska inställning återupptogs prestationen igen. Men nu hörde övertalet med de förändringar som kompositören Vissarion Shebalin gjorde till det: han ersatte melodiskt melodin av salmen som förhärligade kungen med motivet av kören "Glorify" från operaen "Ivan Susanin" M.I. Glinka. Ljudet av detta arbete stödde moraliskt invånarna i den belägna Leningrad, och följde också sändningen av frontlinjerapporter som varje medborgare i vårt land såg fram emot.
• Det är nödvändigt att notera det faktum att Tchaikovsky i övertalningen "1812" använde melodierna för dessa anthems av Ryssland och Frankrike, som var vid skrivningstidpunkten och även för lyssnare, de var bättre kända. Faktum är att under krig 1812, det vill säga under Napoleons regeringstid, var Frankrikes hymn "Marching Song". "Marseillaise" blev statens symbol för detta land endast år 1871. Dessutom, efter Februari händelserna 1917 i Ryssland, uppfattades Marseillaisen, som Internationalen, som en revolutionär psalm. När det gäller den ryska salmen "Gud rädda tsaren!": Det kom bara fram 1833, och till den tiden blev Ryssland förhärligad med en sång till Gavriil Derzhavins ord "Thunder of victory, hears!"
• För första gången gjordes inspelningen av Tchaikovskijs övertalning "1812" med en verklig artillerikanonad av Minneapolis Symphony Orchestra (USA) under femtiotalet av förra seklet. På grund av kanonspel och ringning av klockorna när de spelade överklockan, visade sig ljudfrekvenserna vara så låga att många spelare inte kunde stå på dessa ställen: det hände nålbrottet. Av denna anledning användes den högtidliga övergången "1812" av Pyotr Ilyich Tchaikovsky för att testa högtalarnas kvalitet i lågfrekvensbanden.

• Den högtidliga övertalningen "1812" används ofta både i bio och i animerade filmer. Till exempel kan denna musik höras i den fantastiska TV-serien "On the Edge of the Universe", i actionfilmen "V for Vendetta", i drama "Society of Dead Poets" och i den berömda animerade serien "The Simpsons".
• I Förenta staterna sedan 1974 är övertalningen "1812" en del av ceremonin för nationalferensen "Independence Day". Det är roligt, men amerikanerna har traditionellt beundrat ljuden från den tidigare ryska salmen "Gud rädda tsaren!" I årtionden på de färgglada fyrverkerierna för att hedra den betydande händelsen i sitt land. Kanske, förutom den livsbekräftande musiken, lockas de också av namnet på arbetet, för 1812 är också i Förenta staternas historia av stor betydelse. Under denna period kämpade staterna med England för självständighet, och som ett resultat av denna konfrontation erhöll suveränitet.
• I Frankrike älskar de också övertiden "1812". Hennes högtidliga ljud dekorerar ständigt nationella helgdagar i landet. Det verkar som om fransmännen inte bryr sig om vad som orsakade skapandet av detta arbete.

Innehållet

Peter Ilyich började sammansättningen av overturen, och Peter Ilyich förstod att detta borde vara ett imponerande verk som skulle återspegla den ryska folks storhet, hans hjälte, som manifesterades i kampen mot de franska invaderarna. Därför kontaktade maestroen i övertyget väldigt genialt konstruktionen av dramatisk konst, och dessutom tillade musiken sådana ljudeffekter som klockor och skjuter salvos från reella kanoner.

Overture (Es-dur tonality), skrivet i form av sonata allegro, öppnar en utökad introduktion, som omfattar tre olika teman. Musiken börjar med en mörk kör baserad på kyrkans bön för bevarandet av fadern: "Rädda, Herre, ditt folk." Det andra ämnet av introet är en agitated melodi som spelas av en oboe, men då som ett relä från ett instrument till ett annat. Intensiv utveckling, målar han figurativt en bild av växande ångest. Det tredje temat är de dramatiska ljuden av fanfare mot bakgrunden av fiolingruppens melodiska tema.

Utställningsens huvudtema, kännetecknat av impetuous tung trafik, visar ett panorama av en dödlig strid. Den ständiga ökningen av spänning leder till framväxten av ett nytt tema. Det här är den berömda franska revolutionära sången Marseillaise, men här presenteras den i ett förvrängt ljud som drar den onda bilden av en fiendens invaderare.

Porträttet av Ryssland och dess heroiska försvarare Tchaikovsky skildrades i en sekundärfest, med hjälp av detta syfte två olika motiv. Den första är melodisk, med en vacker melodi i folkstilen. Peter Ilyich anförtrottade hans prestation för att uttrycka fiolen. Ett annat, men redan verkligt folkmotiv, som är väldigt populärt i Ryssland: "Ay, Donau, min Donau" presenteras av kompositören i flöjtens oktavsljud och engelska hornet. Alla tidigare hörda teman får en dynamisk utveckling i en liten utveckling, och sedan i efterföljande reprise.

Vändpunkten i arbetets drama kommer i en högtidlig kod. Det avskyvärda ljudet av "Marseillaise", inramat av de snabba rörelserna av fioler och som kännetecknar fransens temporära framgång, ersätts av det majestätiska ljudet av temat bön som låter i början av arbetet. Här presenteras den som en symbol för den ryska arméns seger. Då triumferande - fanfare temat för posten kommer högtidligt på fortissimo när klockorna går in. Sammansättningen kompletteras av storheten av den ryska monarkens statsämbete: "Gud rädda tsaren."

Övertagandet av Pyotr Ilyich Tchaikovsky "1812" är ett verk vars musik levande återspeglar tanken på statsmakten, liksom den högsta uppkomsten av patriotism, som är mycket relevant för närvarande. En person gillar att känna sig som en vinnare och njut av segerns ljud, och den stora kompositörens utmärkta arbete ger honom denna möjlighet.